![](https://i0.wp.com/blogpress.w18.net/photos/10/11/05/s_943.jpg)
Sitter på min mammas jobb och låtsas att jag är en äkta kontorskvinna. Ska åka till Rebecka och ha halloweenkalas med alla sötåsare, och Amanda som inte alls är sötåsare x)
Stickar vidare på min tröja, som ska bli en alldeles vanlig tröja i “fiskarmodell”. Det är väldigt behagligt att bara sticka räta maskor runt runt. Iden kommer från min näst bästa stickarbok, “sticka mera”. Man stickar bålen nerifrån och upp hela vägen som en tub. Sedan syr man ihop axelsömmar och gör halsringningen. Ärmhålen ska klippas upp i efterhand (efter att man sytt med symaskin så inget repar upp sig) och sedan syr man fast ärmarna.
Som första riktiga klädesplagg känns det som en bra grej att i stort sett bara sticka tre tuber med räta maskor. Eftersom den är så bylsig behöver man inte vara bra på stickfasthet, ökningar/minskningar, passform och allt det där jag aldrig orkar med.
Är man lat är det ju bra med minimal montering när stickadet är över. 🙂 Har aldrig begripit varför en kofta ska bestå av så många stycken? Nästa kofta ska nog bli som en stor fyrkant som man plockar upp och stickar ärmar på, såhär: ->
![](https://i0.wp.com/blogpress.w18.net/photos/10/11/05/s_944.jpg)
Ursäkta min underbara bildkonst. Vill bara försöka slå hål på föreställningen att man ska hålla sig till halsdukar när man är nybörjare på att sticka. Visst, det kan bli fel och fult men lite risker får man ta. Med detta vill jag uppmana alla att sticka precis vad dom känner för, orkar och har råd med. Om jag aldrig får ihop något vettigt tröjliknande ska jag genast ta tillbaka allt jag sagt.
Farväl tills vidare! //Nells